Stambyten är något som alla bostadsrättsföreningar förr eller senare måste ta itu med. Rören i ett flerbostadshus håller inte för alltid, och när de börjar bli för gamla finns det inget annat val än att byta ut dem.
Ett stambyte innebär att avloppsrör och ibland även vattenledningar byts ut – ofta i hela huset – vilket är ett omfattande och kostsamt projekt. För boende i bostadsrätt gäller det att ha koll på vad det innebär, vilka rättigheter och skyldigheter man har och vad man kan förvänta sig under arbetets gång.
Här nedan går vi igenom vad som faktiskt sker under ett stambyte, hur lång tid det brukar ta, vad som gäller juridiskt, och hur det påverkar dig som bostadsrättsinnehavare.
Vad är ett stambyte – och varför görs det?
Stammarna är de rör som transporterar avloppsvatten och färskvatten till och från din lägenhet. De är ofta gjorda av gjutjärn eller plast och finns i väggar, golv och tak. Med tiden slits de ner av kalk, rost och andra påfrestningar. När skadorna blir för stora räcker det inte längre med spolning eller punktreparation – då behövs ett helt byte.
Målet med ett stambyte är att förlänga fastighetens livslängd, förebygga vattenskador och anpassa rörsystemet till dagens standard. Det är ett stort ingrepp, men också en investering som minskar risken för akuta problem och höga kostnader längre fram.
Så går ett stambyte till i praktiken
Först görs en noggrann utredning med kamerainspektion och provtagning för att bedöma rörens skick. Därefter planeras projektet – ofta flera månader i förväg – i dialog med styrelsen och entreprenör.
När arbetet börjar rivs väggar och golv upp i badrum, kök och ibland även andra utrymmen. Gamla rör tas bort och ersätts med nya. I samband med detta får du oftast ett nytt badrum eftersom ytskikten inte kan återanvändas. Under arbetets gång kan det förekomma buller, byggdamm och tillfälligt avstängd tillgång till vatten och avlopp. Många bostadsrättsinnehavare bor kvar under stambytet, men i vissa fall erbjuds evakueringsboende.
Arbetet i varje lägenhet brukar ta mellan 6 och 10 veckor, men hela fastigheten kan påverkas under flera månader beroende på hur stort huset är.
Rättigheter, skyldigheter och ekonomi
Som bostadsrättsinnehavare ansvarar du för ytskiktet i badrummet, medan föreningen ansvarar för själva rören och tätskikten. Det betyder att du har rätt att få ett nytt badrum som motsvarar standarden innan arbetet – men inte mer än så. Om du vill göra tillval, till exempel finare kakel eller duschvägg istället för draperi, får du ofta betala mellanskillnaden själv.
Föreningen står för huvuddelen av kostnaden, och projektet finansieras oftast med lån. Detta kan påverka månadsavgiften, men det är föreningen som beslutar om hur mycket och när en eventuell höjning sker.
Du är skyldig att släppa in entreprenören och kan inte vägra stambytet, eftersom det är ett nödvändigt underhåll. Men du har rätt att få tydlig information i god tid innan projektet startar, inklusive en tidplan och kontaktuppgifter till projektledare.
Vad bör du som boende tänka på?
Det är klokt att förbereda sig mentalt och praktiskt inför ett stambyte. Försök tömma badrummet helt och skydda övriga ytor i bostaden från byggdamm. Tänk också på att tvättmaskin, dusch och toalett kan vara ur funktion en längre tid – ibland får man tillgång till provisoriska lösningar, men inte alltid direkt i lägenheten.
Om du har husdjur kan det vara värt att fundera på om de behöver bo någon annanstans under arbetets mest intensiva period. Samma gäller om du jobbar hemifrån – borrande och hammarslag kan pågå i timmar varje dag.
Vid frågor om installationer, kopplingar eller avvikelser från ritningar är det alltid bäst att rådfråga en fackman. En erfaren rörmokare (t.ex. en rörmokare Ekerö) kan vara ett tryggt val om du exempelvis vill göra egna tillval eller kompletteringar i samband med stambytet.
Hur vet man när det är dags för stambyte?
Ett stambyte behövs normalt sett efter 40 till 60 år, men det kan variera beroende på material och användning. Har föreningen aldrig genomfört ett byte sedan huset byggdes på 60-talet är det hög tid att utreda frågan.
Tecken på att det är dags kan vara återkommande stopp i avlopp, fuktfläckar i väggar eller golv, dålig lukt eller rostvatten i kranen. Föreningens styrelse har ofta god överblick över statusen och är skyldiga att se till att underhållet sköts i tid.
Med en välplanerad process, tydlig kommunikation och rätt yrkespersoner inblandade blir stambytet sällan så dramatiskt som man först tror – även om det såklart kräver lite tålamod.
